Lördagmorgon..hade tänkt sova ut men ack nej...vaknade givetvis 6.30, omöjligt att somna om.. :S  Nä, ska Inte gå upp nu utan jag läste ut min spännande bok innan jag gick upp o tog en lång frukost. Trots att jag vaknat tidigt var det segt att komma igång idag, fixade undan lite administration och inte förrän halv ett satt jag i sadeln på Kanato. Han hade mycket energi men jobbade på riktigt fint idag... efter några riktigt fina galoppvarv avslutade jag med riktigt lugn och härligt avslappnad skritt, något som är bland det svåraste Kanato kan åstadkomma..:)

Efter detta hade vi, jag och Issa, bestämt att vi skulle möta Sophie uppe vid grusvägen för en runda i skogen..

Som vanligt var jag och Issa lite sent på det så Sophie kom ner och hämtade oss istället..hihi

Men till slut red vi iväg iaf, jag på Hamar och Issa på sin Mistral och Sophie på sin Jolly. So far so good... Det började riktigt trevligt..vi skrittade och travade längs vägen och hade riktigt mysigt. Men Mistral var som vanligt extremt överladdad och när han inte fick utlopp för sin energi började han hitta på saker och ting att bli rädd för och mitt i en sväng inne i skogen gjorde han ett idiotskutt åt sidan och Issa kunde omöjligt hålla sig kvar i sadeln utan trillade av. Jag och Sophie stannade först till för att inte skrämma iväg Mistral..men han drog själv i väg i full fart. Typiskt! Han sprang i full galopp uppför backen i skogen. Då satte Sophie efter honom. Jag stannade för att kolla så att Issa var ok innan jag oxå for efter Mistral som nu närmade sig slutet av den lilla skogsvägen. Vår forhoppning var att han skulle stanna vid vägbommen där..men nej..han fortsatte ut på asfaltsvägen!!! Precis när Sophie når ut på vägen kommer det ett gäng på motorcyklar, som tur var saktade ner och stannade. Vår nästa skräck var nu att han skulle fortsätta ut på väg 19 som på denna sträcka har en hastighetsbegränsning på 90 km/h...  Sophie manade på Jolly allt hon kunde, dom var en bra bit bakom Mirstral. Som tur var hade någon släppt hästar i en hage precis intill väg 19 och efter att ha varit precis ute och vänt på denna stora väg bestämde han sig för att hälsa på dessa hästar istället. Sophie som inte var riktigt säker på vad Mistral skulle hitta på for ut på vägen och gjorde allt hon kunde för att få bilisterna att sakta ner farten. Men han stannade som tur var så pass länge vid de nya hästarnas staket att hon kunde få tag på honom. Puh!! Vilken lättnad! När jag kom i kapp på Hamar kollade jag bara precis att Mistral var ok innan jag satte av för att meddela Issa, som var helt förstörd. Jag hoppade av Hamar och vi gick för att möta Sophie, Jolly och Mistral och det var inte utan att man hade tårar i ögonen av lättnad. Fy 17 vad detta var läskigt! Vågar inte ens tänka på vad som kunde ha hänt...

Issa gav Sophie en jättekram, hoppade upp och vi skrittade chockade hemåt...Mistral fortsatte bråka på hemvägen trots att han nog gjort illa sig lite. För när vi kom hem var han svullen, öm och varm i ett bakben och ett framben. Issa tog hand om honom innan hon sedan gick in och rasade ihop i soffan, även hon mörbultad. En riktig skräck-ridtur med Hjärtat i halsgropen! Som man hoppas att få slippa göra om igen!

Här är han...Här ser han så snäll och oskyldig ut..men oj vad han har bus i kroppen denne lille häst..  Mistral

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag började dagen lite småjobbigt men efter ett positivt besked ljusnade allt och tillvaron kändes mycket lättare och trevligare. Solen sken och vi hade nästan lite vårfeeling i lilla Lyngsjö idag.Underbart!!      Så vi passade på att fota och...

Ja ha..nu är det jääättelängesedan jag skrev igen..    Jag har dock inte gått i ide även om jag nästan har velat det. Det har visserligen varit full fart i stallet om dagarna men det är också där all energi har lagts. När dagen har varit slut så ha...

Idag har vi haft hovslagaren här på förmiddagen och i och med att det blev lite stökigt och eftersom Sophie och Carsten klarade sig själva därute så valde jag att ta i tu med lite trist pappersjobb i ett par timmar. Sånt som tar en massa energi när...

Och nu var det onsdag..nästan en vecka sedan sist..inte klokt vad tiden går. Har tänkt varje dag att jag ska skriva ett inlägg men tiden och dagarna har liksom bara försvunnit och klockan har blivit för mycket varje kväll och jag alldeles för trött f...

Jaha ja. Nu är det ett tag sedan sist..igen..    Förra veckan var jag inte riktigt på topp..mådde rätt risigt faktiskt så jag gick lite på lågfart. Så det var Sophie som såg till så att allt funkade som det skulle här. Jag är sååå glad att jag ...