Tystnad i nästan 2 veckor och så nu 2 inlägg på en dag...men jag kände att jag var tvungen att skriva av mig.....

Det här med att komma till insikt och acceptera saker och ting i livet kan vara svårt..riktigt svårt..

För 10 år sedan vändes hela min värld upp och ner..och hela min familjs värld också.

I duschen på morgonen den 13 juni 2011 föll jag ihop i en hög på golvet och kunde inte resa mig eller skrika efter hjälp. Min älskade Isabelle, som då inte var med än 6 år gammal, insåg, trots att hon var så liten, direkt att något var riktigt fel så hon sprang och hämtade sin pappa.

Ambulans tillkallades och jag blev körd till sjukhus. Där man först misstänkte att jag fått ett kraftigt migränanfall...men då man tagit alla prover och röntgat såg man att jag hade fått en Stroke, 2 proppar i vänster hjärnhalva..man såg även att jag haft en liten hjärninfarkt, som det kallas, på lillhjärnan. 

De mest akuta symptomen, från förlamningen och talsvårigheterna, återhämtade jag mig från relativt snart men något som aldrig har försvunnit är tröttheten. Förrutom tröttheten kämpar jag fortfarande med koncentrationssvårigheter, depressioner, humörvängningar och huvudvärk. Något som inte syns på ytsidan men som är så fruktansvärt frustrerande. Inte bara för mig utan även för min omgivning...för att för mina anhöriga har och är inte detta heller så lätt att hantera alla gånger. Något som jag har full förståelse för.

Att inte ha ork till allt man vill göra när man är mitt i livet är Inte roligt!

Och jag kan ärligt säga att jag har vägrat att inse att så här är det...har inte velat inse! Men..nu är jag så illa tvungen att inse för jag och min kropp orkar inte längre. Jag är totalt körd i botten för att jag vägrat inse och lyssna på min kropp.

Såå jag kommer med andra ord nu att trappa ner verksamheten till en betydligt mindre och mer hanterbar nivå...inte kul för jag har verkligen älskat att ha allt detta jag har omkring mig. Men jag Måste. För jag har, äntligen (efter 10 år), kommit till insikt..

Därför kommer ni att få se lite förändringar hos Millhorse framöver...inte för att det är något som jag vill..utan för att jag helt enkelt måste.  

Insikt...

En fantastisk bild som min älskade Issa gjort...

 

Lena på åsen

14 september 2011 19:51

Klokt av dig, för att kunna fortsätta överhuvudtaget är det viktigare att behålla lite utav det man har närmast hjärtat, annars kan allt gå förlorat...
Ta vara på dig så varar du längre...

 

Markus Holst

14 september 2011 21:31

Du är klok som tar detta beslut. Mitt liv förändrades också för tio år sedan, av lite andra orsaker men i stort lider jag av det du skriver: koncentrationssvårigheter, depressioner, humörvängningar och så trötthet. Denna allerstädes närvarande tröttheten som inte går att vila bort. I mitt fall var det utbrändhet, men jag vet hur det känns när man måste trappa ner allt roligt, och inte kan ersätta det med något annat eftersom platsen, orken och tiden inte finns.

Kram på dig, min vän. Jag lider med dig och tycker du är modig och insiktsfull som tar detta kliv. Man vinner en hel del på att ha det man orkar med och inget mer.

http://markus.ridakademi.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag började dagen lite småjobbigt men efter ett positivt besked ljusnade allt och tillvaron kändes mycket lättare och trevligare. Solen sken och vi hade nästan lite vårfeeling i lilla Lyngsjö idag.Underbart!!      Så vi passade på att fota och...

Ja ha..nu är det jääättelängesedan jag skrev igen..    Jag har dock inte gått i ide även om jag nästan har velat det. Det har visserligen varit full fart i stallet om dagarna men det är också där all energi har lagts. När dagen har varit slut så ha...

Idag har vi haft hovslagaren här på förmiddagen och i och med att det blev lite stökigt och eftersom Sophie och Carsten klarade sig själva därute så valde jag att ta i tu med lite trist pappersjobb i ett par timmar. Sånt som tar en massa energi när...

Och nu var det onsdag..nästan en vecka sedan sist..inte klokt vad tiden går. Har tänkt varje dag att jag ska skriva ett inlägg men tiden och dagarna har liksom bara försvunnit och klockan har blivit för mycket varje kväll och jag alldeles för trött f...

Jaha ja. Nu är det ett tag sedan sist..igen..    Förra veckan var jag inte riktigt på topp..mådde rätt risigt faktiskt så jag gick lite på lågfart. Så det var Sophie som såg till så att allt funkade som det skulle här. Jag är sååå glad att jag ...