Direktlänk till inlägg 18 september 2011
Tänk vad en olycka kan komma fort...det är just därför man ska ta tillvara på livet! Och leva och vara rädda om varandra för man vet ju aldrig....
Gårdagen började riktigt trevligt. Jag hade besök av två helt underbara och supergulliga tjejer från Jönköping. Karolina som jag hade haft kontakt med under några veckors tid ville kolla in våra fölungar. Nu var det ju bara så att alla utom lille Albariñjo såldes under veckan. Men det gjorde ju ingen ting för hon föll som en fura för lille Albariñjo som verkligen plockade fram stora charmen. Han körde som en raket rakt in i hennes hjärta. Det såg så himla härligt ut! Det sa verkligen klick! :)
Stort Grattis Karolina! Ska bli så kul att få följa er två på er resa tillsammans!
När tjejerna åkt hjälpte jag Lotta lite med att köra ut hö och så behövdes batteriet till ena hagen bytas. Undertiden Lotta pillade med batteriet passade jag på att gå in och kela lite med ungpojkarna och något störde Pinot som kastade sig åt sidan och då hetsade han även upp Bacardi som drog iväg han också, bara det att jag stod i vägen. Pinot hade redan knuffat till mig och sedan fullständigt golvade Bacardi mig och han sprang över mig och jag fick hans ena bakhov i huvudet. Fy sjutton. Det var så jag såg stjärnor.. :S
Eftersom jag tar Waran och jag visste att mitt blod var på tok för tunt just nu så var det bara att åka in. Lotta ville först att vi skulle ringa ambulans men det tyckte jag inte behövdes så hon fick köra istället.
Eftersom jag tar waran så tar dom det hela rätt allvarligt på sjukhuset så jag slapp sitta och vänta på min tur ute väntrummet.
Men vilken kaos det var inne på akuten. Den ena trafikolyckan efter den andra kom in så det blev en lååång dags väntan liggandes på bår med den där jävla nackkragen som dom satte på. Dom hade ju såklart koll på mig under tiden med blodtryck och sånt, men det kändes jättekonstigt att få vänta så länge när man kommer in efter att fått en hästhov i huvudet. Och så ont jag hade! Det var så jag grät emellanåt, men sköterskorna fick inte lov att ge mig någon smärtlindring förrän en läkare hade kollat på mig.
Hur som helst så konstaterade dom efter röntgen att skallen var hel och där var inte någon blödning. Men..en hjärnskakning hade jag fått och jag beordrades vila. Så Glad jag blev över att det inte var värre än så!! Visst jag har ont så in utav h-vete och jag känner mig verklgien överkörd idag men det går över.
Återigen får man sig en tankeställare, dock...
Tänk vad fort saker och ting kan hända. Det gäller verligen att ta tillvara på livet för man vet aldrig när det kan förändras....
Lille söte Albariñjo
Bacardi...en go kille men som inte är så skön att bli påsprungen av.. ;)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 | 15 |
16 |
17 |
18 | |||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||||
|